Vad händer med ett barn när mobbningen aldrig tar slut, inte ens efter skolan?

Och vad innebär det nya lagförslag av skollagen som försvagar utsatta barns rättigheter vid mobbning i skolan - en lagändring som riskerar att bli verklighet i sommar.

I det här avsnittet möter vi Richard Mårtensson Adin, författare till ”Kränkande behandling och trakasserier – Rättssäker utredningsmetodik för skola” om mobbningens verklighet idag.

Richard jobbar också dagligen med att utreda mobbningsfrågor på Human & Heart.

Idag tar mobbningen inte slut när skoldagen gör det.

Mobbningen följer ofta med hem, in i mobilen, in i ditt hem och pågår dygnet runt.

Så var börjar och slutar skolans ansvar?

Vad som händer när gränsen mellan skola och fritid suddas ut?

Idag är skolan skyldig att alltid anmäla och utreda när en kränkning av ett barn sker, just för att kunna fånga upp kränkningar och utsatta barn i tid.

Och också för att i tid fånga upp de barn som utsätter andra i tid.

Men från sommaren 2026 riskerar den lagen att försvagas, enligt ett nytt lagförslag. för att minska den administrativa bördan på lärare idag.

Om mobbningen sker utanför skoltid, även om det är klasskamrater som mobbar ett annat barn, så försvinner skolans ansvar att alltid anmäla och utreda, med det nya lagförslaget.

Kravet på att skolan också alltid måste anmäla varje gång en kränkning av ett barn sker i skolan, försvinner också. Skolan måste i framtiden enbart anmäla och utreda grövre kränkningar.

En farlig försvagning av nuvarande lagstiftning som lämnar utsatta barn i sticket.

Vad händer när ett barn ser att du som vuxen ser en kränkning, men ändå inte agerar?

Vad händer när ingen ser helheten?

Vem fångar upp barnen då?

“Det här lagförslaget innebär en stor risk för redan utsatta barn och unga”, säger Richard Mårtensson Adin.

Vi pratar också om:

– varför samarbete mellan skola och socialtjänst är avgörande

– hur enstaka händelser riskerar att missas i systemet

– varför förebyggande arbete riskerar att försvagas

– och vad vi som samhälle faktiskt kan göra

Vi lyfter även mobbning bland vuxna, vad arbetsplatser, samhället och vi alla kan göra för att motverka mobbning.

För den som drabbas av mobbning löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa och ärr för livet.

Lyssna på detta så viktiga och berörande avsnitt om mobbning, ansvar och ett Sverige som riskerar att ta ett steg bakåt i ansvar, för att hjälpa utsatta barn.

In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet.

Vi finns på instagram och tiktok❤️

Du som är drabbad av mobbning - missa inte Friends viktiga hjälptelefon:

08-545 519 90

Eller maila på radgivning@friends.se

Eller för mer info besök www.friends.se

In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet.

Vi finns på instagram och tiktok❤️

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan läser våra programledare Frida Boisen och Tilda Boisen en ny undersökning från Forum för levande - som ger en helt fruktansvärd bild av hur intoleransen och hatet växer i vårt land.

• 81% av högstadie- och gymnasieelever instämmer inte helt att det är lika naturligt att vara homosexuell som hetrosexuell.

• 18 % vill inte bo granne med en homosexuell, bisexuell eller transperson.

• 15 % har en uttalat negativ inställning till hbtq-personer.

Nästan var femte person i undersökningen vill alltså inte bo granne med en HBTQ-person. Det tycker vi är fruktansvärt.

Vad gör den här ökade intoleransen med oss? Och inte minst hur påverkar det ökade hatet och misstron vår psykiska hälsa?

Hur många sitter där hemma och vågar inte längre komma ut?

Hur många vågar inte vara helt sig själva? Hur många försöker anpassa sig, tona ner sig, göra sig själva mindre?

I det här avsnittet lyfter vi vikten av att skapa trygga miljöer. I klassrum, på planen och i omklädningsrummet.

Miljöer där unga ska få våga vara sig själva, utforska sin identitet och känna att de duger, just precis som de är.

För sanningen är enkel: kärlek har inga ramar.

Och ändå lever vi i en värld där samkönade relationer fortfarande är kriminaliserade i över 60 länder. Det gör det ännu viktigare att vi fortsätter i demokratins spår och har en öppenhet inför alla olikheter i samhället.

Det här är ett avsnitt om värderingar och vikten av att ta ansvar.

Om att stå upp för medmänsklighet och allas rättighet.

För alla ska ha rätten att vara sig själva.

Alltid.

In och lyssna på avsnittet nu och dela gärna vidare, och dina tankar i ämnet.

Vi finns på instagram och tiktok❤️

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tycker du också att terapi är friskvård?

Och att terapi såklart också borde vara en del av friskvårdsbidraget? (Precis som bowling, golf och padel).

Så är det inte - ännu. Men det vill vi på Berätta alltid det här förändra.

Idag gästas vi av en av Sveriges tyngsta personer inom friskvård: Åsa Severgårdh, VD för friskvårdsplattformen Epassi, som bara i Sverige ger friskvård till fler än en miljon svenskar.

Idag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Trots det klassas idag terapi enbart som sjukvård – trots att forskning och erfarenhet visar att tidiga, förebyggande samtal kan minska risken för långvarig stress, utbrändhet och sjukskrivningar som kostar både individer och samhälle mer än 49,3 miljarder, enligt Skandias årliga rapport “Hur är läget, Sverige”.

Idag definierar Skatteverket friskvård som “enkla åtgärder för att förebygga och främja hälsa och välbefinnande”, men ändå ingår alltså inte terapi som en del av dessa åtgärder.

Det är uppenbart att vi måste tänka om, och få en mer holistisk syn på hälsa och även friskvård. Något som också många arbetsgivare efterfrågar.

Åsa Severgårdh, VD på Epassi, ser ett tydligt skifte i hur arbetsgivare ser på hälsa:

– Vi ser att arbetsgivare i allt större utsträckning vill arbeta förebyggande med psykisk hälsa. Friskvårdsbidraget är ett kraftfullt verktyg för att stärka välmående, men regelverket behöver spegla dagens kunskap om hur mental och fysisk hälsa hänger ihop. Att inkludera terapi skulle sänka trösklarna och ge fler möjlighet att söka stöd i tid. Det är ett naturligt nästa steg i utvecklingen av friskvårdsförmånen.

I veckans avsnitt samtalar Åsa Severgårdh med Frida Boisen och Tilda Boisen om behovet och samhällsvinsten med uppdatera och modernisera friskvårdsbidraget.

– Friskvårdsbidraget har funnits i över 35 år. Under tiden har synen på hälsa förändrats, men reglerna har inte hängt med. Kroppen räknas. Psyket gör det inte. Det är dags att uppdatera 1980-talets regelverk till 2020-talets verklighet. Det är orimligt att vi subventionerar träning för kroppen men inte samtal som kan rädda både liv, relationer och arbetsförmåga. Nu är det dags för våra politiker och ansvariga att lyssna, säger Frida Boisen.

Vill du vara med och stötta initiativet för att uppdatera friskvårdsbidraget till att också omfatta terapi?

Stöd uppropet som drivs av Meela, en av Sveriges största pyskologplattformar, Epassi, Sveriges största friskvårdsplattform och Frida Boisen och podden Berätta alltid det här.

Skriv under nu - du med - på:

https://www.mittskifte.org/petitions/inkludera-terapi-i-friskvardsbidraget-1

#terapiärfriskvård

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.