Showing results by author "Diverse" in All Categories

På våren 1992 mördades en 77-årig affärsman strax utanför Helsingfors. Dådet visade sig vara ett beställningsmord: mannen som hade låtit röja fadern ur vägen för att snabbt komma åt sitt arv. Fallet väckte stor uppmärksamhet och namnen på samtliga inblandade har förekommit åtskilliga gånger i tidningarna. Trots detta används här benämningen "den gamle affärsmannen" om brottsoffret. Likaså har namnen på gärningsmännen ändrats.

Fyra mord som begås under bara några månaders tid chockar den lilla orten Tistedal i sydöstra Norge. Morden är hänsynslösa, och trots stora insatser tar det lång tid innan polisen får några användbara ledtrådar till vem mördaren kan vara. Mordoffren verkar slumpmässigt utvalda, men de har alla bott i samma ort. Vid de första morden finns inga vittnen, i ett av fallen tar det flera månader innan den dödes kropp hittas. Några barn som spelar boll i närheten av villan där mordoffret har bott, ser en hand sticka ut ur en komposthög.

"Den sjunde november 1970 klockan 11.55 blev den kvinnliga postkassören nästan paralyserad då de två rånarna stormade in på postkontoret. Några sekunder blev hon stående stel. Sedan skrek hon." De två beväpnade männen liknade karaktärer ur en dålig skräckfilm. Snart avlossas ett skott, och kassörskan faller mot golvet, med blodet forskande ur såret efter skottet. En av rånarna klev över den blödande kvinnan och tömde kassan. Snart var rånarna på väg från kontoret, mot vad de hoppades skulle vara en framtid fylld av rikedom.

Torsdagen den 21 december 1972 påträffades en okänd kvinna Bekkelagskaia i Oslo ungefär vid 22-tiden. Kvinnan låg på marken allvarligt skadad och medvetslös. Det var upptakten till ett kriminalfall som krävde stor insats av utredare och sakkunniga. Att det hela slutligen klarades upp var först och främst tack vare ett hjulspår i gruset. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

Det är den 13 juni 2007 och paret Rut och Finn Teisen har varit försvunna i flera dagar. Deras bil hade stått orörd vid hamnen på den ö de bor på i Fyns skärgård, och deras båt är försvunnen. Polisen kopplas in i ärendet, och de får snart veta att parets båt ligger dåligt förtöjd vid en närliggande ö, låst och utan någon ombord. Båten, en Vikness 880, var välkänd i området. Det var en 24 fots motorbåt värd närmare en miljon. Eftersom båtens förtöjts så dåligt efter att den flyttats så hade andra båtägare i hamnen hållit ett öga på den.

Sommaren 1984 försvann en ung man plötsligt från sin lägenhet tillsammans med sina två hundar. Det föreföll som om han gett sig iväg på en resa, men med tiden framstod hans försvinnande som alltmer mystiskt. Först efter ett omfattande utredningsarbete kunde händelseförloppet fastställas och de skyldiga ställas till ansvar för "resan". I den skildring som följer har fingerade namn nyttjats för både personer och orter. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

Trond Kåre Nevre, en 26-årig norsk student, var i det närmaste färdig med sina studier vid New York Fashion Institute of Technology, då han natten till den 23 februari 1985 spårlöst försvann från sin bostad i New York. Tre veckor senare återfanns han mördad på ett lantställe i semesterområdet Stony Point, norr om miljonstaden. Följer gör en förvirrande historia för något hade gått fel. Han var inte den som mördaren hade varit ute efter ...

På gården utanför en keramikskola i Västtyskland, oktober 1979, står två unga kvinnor och diskuterar sina planer inför helgen. Andrea, som kommer från Augsburg, och har fått flytta hemifrån för att gå på skolan, har börjat få hemlängtan, och vill gärna återvända hem över helgen för att träffa sin pojkvän och sina vänner. Hon bjuder med Margit, sin nyfunna bästa vän på skolan. Ingen av dem har råd med en tågbiljett, så de börjar undersöka hur de kan ta sig hem genom att få åka med en annan skolkamrat som ska hem över helgen.

En ensamboende och välbärgad äldre fröken, som på sin hemort kallades "Miljon-Christine", försvinner spårlöst från sitt hem på landsbygden. Försvinnandet bildar upptakt till ett av de mest omskrivna fallen i dansk kriminalhistoria. Allt pekade till en början på att hon fallit offer för ett brott, men man lyckades inte hitta något lik -- lika litet någon gärningsman. I en och en halv månad famlade kriminalpolisen i blindo, vilket gav upphov till många gråa hår för de berörda.

Ett flertal bomber detoneras nästan samtidigt i olika delar av Danmark, med kraftig rökutveckling och brand som följd. Bomberna har placerats på behandlingshem, och i sjukhus. Polisen misstänker direkt att det är samma person som ligger bakom samtliga detonationer. Inom kort levereras två brev till polisen, som sänts av en person som utger sig för att vara bombaren. Meddelandet är tydligt: om 16 miljoner kronor inte betalas till bombaren så kommer fler detonationer att ske.

Är det möjligt att fälla någon med stöd av uppgifter som lämnats av den misstänktes egen dotter först efter 15 år? Detta problem ställdes tingsrätten i Halmstad inför 1995 och därefter Hovrätten för västra Sverige. För domstolarna komplicerades frågan av att mordet förövades i Tyskland när huvudvittnet, den misstänktes dotter, var sex år och att hon glömt eller förträngt en del av sina minnesbilder.

Klockan är strax efter elva på kvällen den 14 april 2013 när de fyra männen kommer tillbaka till radhuset på Stjärnbildsgatan i Bergsjön. De har just gjort inbrott hos en äldre dam på Zenitgatan en knapp kilometer bort och ska nu bytet delas upp. De har hunnit sitta vid köksbordet någon minut när någon smyger fram till fönstret och kikar in mellan springorna i persiennerna, siktar och avlossar fem skott.

Boende i området Stavre i Trollhättan vaknar denna morgon av ljudet från en kraftig explosion. Kom ljudet från arbetet med nytt dubbelspår mot Göteborg? Några av de som bor närmast tittar ut genom fönstret och ser att det ligger en tät rök mellan bostadshusen och att entrén till ett radhus är söndersprängd. En grupp individer har under ett antal år känt av en målmedveten åklagares arbete mot organiserad brottslighet.

"Det började med en enkel stöld och slutade med ett cyniskt blodsdåd." Kerstin var 30 år, ogift, med en son som pappan hade vårdnaden om. Genom hela sin skoltid hade hon fått bra betyg, men mot slutet av sin gymnasietid hade hon insjuknat och spenderat mycket tid inom vården. Trots detta avslutade hon sin utbildning, med goda resultat. Även efter skoltiden spenderade hon perioder på sjukhus, och hon diagnosticerades med schizofreni. Den 10 november 1979 anmäls Kerstin som försvunnen, av sina föräldrar.

Annandag jul 1975 på Nordsjälland firade direktören i sitt hem med sin familj. Farmor, två söner och sin hustru. De satt tillsammans framför tv:en och tittade på en kriminalfilm när julefriden plötsligt bröts. Tre hårda knallar hördes och genom luften flög kulor som krossade fönstrena i vardagsrummet. Direktören skrek: "NER PÅ GOLVET!" och alla kastade sig ner. Farmodern upptäckte från där hon låg på golvet att en av pojkarna låg och sov i soffan. Helt oskyddad.

I juli 1986 förövades ett brutalt överfall ombord på bilfärjan Sally Viking när den var på väg från Åbo till Stockholm. Den man som överfölls rånades och mördades kallblodigt. Vittnen hade observerat att mannen haft ett par, en man och en kvinna, i sitt sällskap. Men vilka dessa var, ja, det var polisens uppgift att ta reda på. Innan mordet uppdagades hann färjans passagerare skingras som agnar för vinden och polisens tvingades därför inleda sin utredning så gott som från tomma intet.

I februari 2010 i Värnamo hittar en granne Gerd Kveldstads hund springandes ute på gatan. Han följer hunden hem och hittar Gerds vuxna dotter Martina sovandes på köksgolvet, tydligt drogpåverkad. Morsan sitter på toaletten och sover säger hon, men när grannen går in till toaletten finner han Gerd upphängd i tvättstället, död. Martina tas snart in på förhör, och under förundersökningarna börjar polisen misstänka att Martina även ligger bakom en annan kvinnas död några månader tidigare.

Det är 1930-tal, och livet är svårt för många familjer. I finska Österbotten, vid byn Sikalaby, bodde familjen Syrjanen. Deras torp var litet och oansenligt, och paret Syrjanen hade många barn, men besökare gjordes ändå alltid välkomna. Målaren Kalle Räsänen, som vandrade mellan olika byar och betalade för sitt uppehälle med sitt konstnärskap, välkomnades av familjen under en tid. Han blev omtyckt av alla, speciellt parets fyra yngsta döttrar som älskade att leka med honom.

Lördagen den 2 oktober 1993 förövades ett mord i Gentofte, norr om Köpenhamn. Offret var direktören i Danmark för en internationell koncern inom parfymindustrin -- vi kan här kalla honom Finn Hansen. Han mördades en lugn morgon i trädgården utanför sin villa på Hyrdevej i Hellerup och mordet blev mycket omtalat i medierna, inte minst för att mordvapnet var synnerligen ovanligt, avsett som jakt- eller tävlingsvapen: ett armborst.

Fredagen den 17 mars 1989 anträffades en delvis förbränd manskropp på en skogsväg, strax norr om byn Barkhyttan i Hofors kommun i Gästrikland. Upptäckten av kroppen var inledningen på en av de största spaningsinsatserna i Sandvikens polisdistrikt. Händelsen skulle komma att sysselsatta den lokala polispersonalen, Rikskriminalen, åklagare, tingsrätt, hovratt samt slutligen Högsta domstolen under fjorton månader. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.